Upphovsrätten skyddar de verk som skapats av upphovsmän inom den kreativa branschen, utövande konstnärer och andra rättsinnehavare samt sporrar till att skapa nya verk. En välfungerande upphovsrättslag uppmuntrar till att satsa på innehåll.
Upphovsrätten har inte uppstått och lever inte i ett tomrum. Systemet som bygger på internationella avtal och EU-reglering lever i tiden och ska nu ändras så att det beaktar den digitala erans behov. Våren 2022 pågår en delreform av den inhemska lagstiftningen och det är den viktigaste uppdateringen av lagen på flera decennier.
Med en stark upphovsrätt kan den kreativa branschens potential utnyttjas fullt ut.
Upphovsrättens samhällsekonomiska betydelse ökar ständigt. De upphovsrättsbaserade kreativa branschernas andel av BNP är i genomsnitt 7 procent i EU. Finland släpar efter med en andel på under 4 procent, men vi måste alla tillsammans sikta högre.
Upphovsmän och företag inom de kreativa branscherna har drabbats hårt av coronatiden och behöver förutom direkt finansiellt stöd även en uppdaterad upphovsrättslag som grund. När lagen är i skick kan upphovsmän och andra rättsinnehavare bevilja tillstånd till sina verk för många olika syften, och de får förutom sin utkomst även upphovsrättsbaserade intäkter. En fungerande lagstiftning är ett juridiskt stöd vid förhandlingar och beviljandet av tillstånd.
Reformen av upphovsrättslagen handlar bland annat om dessa fundamentala saker.
De kreativa branscherna har en stor potential med tanke på den inhemska efterfrågan och exportmöjligheterna. Ett exempel som ofta används är Sverige, där musikindustrin är en viktig del av ekosystemet för utnyttjande av immaterialrätter. Det danska utbudet av av-serier hör till det etablerade innehållet i kända internationella strömningstjänster. Denna potential måste stödas också i Finland – och där är upphovsrättslagen ett av redskapen.
Reformen av upphovsrättslagen är en fin möjlighet för den inhemska lagstiftaren: med ett system som bygger på direkta eller kollektiva avtal och en stark upphovsrätt skapar man förutsättningar för de kreativa branschernas nuvarande och framtida framgång. I lagreformen balanserar man också upphovsrätten i förhållande till samhällets förväntningar på möjligheterna att använda verken.
Remissresponsen visar vägen till en modern och balanserad lag
En helhet i form av en regeringsproposition ska snart behandlas av riksdagen. Jag förväntar mig att de synpunkter, ändringskrav och förbättringsförslag som framförts under remissbehandlingen i höstas har beaktats i den.
Centrala punkter är bland annat det ansvar som tillhandahållare av plattformstjänster har för det innehåll som laddas upp till tjänsterna, den nya närstående rättigheten för tidningsförläggare och bestämmelser som förbättrar upphovsmannens ställning. Med tanke på den upphovsrättsorganisation jag leder är den viktigaste förbättringen av den nuvarande lagen den ändring som gäller det kollektiva upphovsrättstillståndet, dvs. de utvidgade användningsområdena för avtalslicensen. Detta skulle möjliggöra beaktandet av nya, ständigt föränderliga användningsbehov för verk vid utvecklandet av upphovsrättstillstånden.
Inkluderandet av bestämmelserna i onlinesändningsdirektivet i den förnyade lagen måste göras så att man förutom skyldigheterna enligt direktivet även iakttar de krav som internationella avtal ställer. Detta har en kritisk betydelse för den inhemska av-branschen, och kan medföra avsevärda upphovsrättsintäkter för upphovsmän till tv-program och filmer.
I samband med lagstiftningsprocessen ska man också behandla det under remissbehandlingen mycket kritiserade förslaget som gjorts som tjänstearbete och som handlar om en total begränsning av upphovsrätten för material som används i undervisning och forskning.
I utkastet till proposition motiverades ändringen mycket sparsamt, även om den sannolikt skulle minska rättsinnehavarnas upphovsrättsintäkter. Man har inte heller gjort en tillräcklig konsekvensbedömning för denna ändring, som är väsentlig i förhållande till nuläget. Vi har föreslagit en lösning på detta: avtal ska alltid prioriteras, men om det av någon orsak inte går att sluta avtal skulle en så snäv begränsning av upphovsrätten som möjligt kunna komma i fråga.
Under 2022 har riksdagen ett stort ansvar. Jag förlitar mig på att vi i och med delreformen av upphovsrättslagen kommer att ha en modern och balanserad lag i Finland som sporrar till att skapa nya verk och till investeringar.
Valtteri Niiranen
Verkställande direktör, Kopiosto
