Minister Andersson talade i mitten av november vid Kopiostos seminarium, som handlade om förlängningen av läroplikten och utbildningens avgiftsfrihet. Att utvidga läroplikten till att omfatta andra stadiet är den viktigaste utbildningspolitiska reformen under den pågående regeringsperioden, och lagen om detta är tänkt att godkännas i riksdagen ännu i år.
Enligt Andersson är det klart att det i dagens läge inte längre räcker att enbart erbjuda grundläggande utbildning. ”Den minimikompetens som alla unga behöver för att klara sig i dagens samhälle, arbetsliv och överlag som aktiva medborgare är utbildning på andra stadiet. Då är det följdriktigt att vi också uppdaterar läroplikten till att motsvara detta”, sade ministern.
En viktig del av reformen är att utbildningen på andra stadiet ska bli avgiftsfri i högre grad. ”I fortsättningen är det samhället och inte studerandena själva som bär ansvaret för kostnader för läromedel, material och redskap”, säger Andersson.
Syftet med att göra studierna avgiftsfria är att öka den utbildningsmässiga jämlikheten och jämställdheten och ge alla unga, oberoende av ekonomisk bakgrund, möjlighet att ta en examen på andra stadiet. I praktiken blir det i fortsättningen utbildningsanordnaren, till exempel kommunen, som ansvarar för att skaffa läromedlen.
Staten har gett sitt stöd till produktionen av öppna lärresurser
För utbildningsanordnarna medför anskaffning och tillhandahållande av läromaterial behov att skapa nya och utveckla befintliga verksamhetsmodeller. ”Dessa verksamhetsmodeller har redan bearbetats inom olika pilotprojekt, och det finns också praktiska erfarenheter av det på kommunal nivå”, påpekade Andersson.
Utbildningsstyrelsen beviljade i slutet av 2018 statsbidrag till totalt 19 pilotprojekt. Syftet med dem var att minska de kostnader som utbildningar på andra stadiet medför för studerandena.
En tyngdpunkt inom pilotprojekten handlade om att utveckla digitala läromedel och materialbanker för användning inom gymnasie- och yrkesutbildning. Ministern berättade att det producerats hela kurser eller delar av kurser för 14 läroämnen och 56 olika kurser inom gymnasieutbildningen. Dessutom uppstod det olika fristående material under pilotprojekten, bland annat ett test för utgångsnivå, en kurs i digitalt lärande och en företagarkurs. Material för yrkesutbildning har tagits fram för alla gemensamma examensdelar samt för 19 olika yrkesinriktade delar inom en yrkesinriktad grund- eller yrkesexamen.
Enligt Andersson måste även undervisningspersonalens kompetens beaktas i reformen. Hon säger att det är särskilt viktigt att anskaffningen av läromedel planeras i samarbete med undervisningspersonalen.
”Skyldigheten att höra undervisningspersonalen innan läromedel skaffas har inkluderats i reformen av lagen om läroplikt. Vi vill att lärarnas pedagogiska perspektiv och kompetens och deras eventuella anmärkningar på de läromedel som väljs ut ska beaktas.”
Material samlas i biblioteket för öppna lärresurser
Den huvudsakliga plattformen för publicering av de material som tagits fram i de olika pilotprojekten är det riksomfattande biblioteket för öppna lärresurser. Också biblioteket finansieras av staten. Det har i samarbete med utbildningsaktörerna utarbetats vid undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och centret för IT-expertis, CSC. I Biblioteket för öppna lärresurser kan man publicera innehåll för alla utbildningsstadier och söka bland de öppna resurserna och redigera dem.
”Med statliga medel produceras det i Finland mängder av öppna lärresurser inom olika projekt och vid läroanstalterna”, påpekade Andersson. Målet är att Biblioteket för öppna lärresurser framöver ska samla alla öppna lärresurser och således göra det enkelt att finna och använda dem.
Enligt ministern är läroböcker i tryckt och digitalt format emellertid också i fortsättningen en viktig del av det material som erbjuds studerandena.
Coronapandemin får inte leda till att reformen skjuts upp
Den första åldersklassen att omfattas av den förlängda läroplikten inleder sin utbildning på andra stadiet redan hösten 2021. För minister Andersson är det en hjärtefråga att tidtabellen ska hålla.
”I regeringen är vi inte redo att skjuta upp reformen på grund av coronapandemin. Eftersom reformen träder i kraft med en åldersklass åt gången från och med hösten 2021, kommer den för tre åldersklasser att ha verkställts först 2024. Ett uppskjutande skulle betyda att också vinsterna med reformen förflyttas framåt till andra hälften av detta årtionde.”
Anderson ville också betona att det aldrig är för sent för att tillägna sig nya färdigheter. Även om något inom småbarnspedagogiken eller den grundläggande utbildningen skulle ha skötts dåligt, tror ministern stadigt på att ungdomar i åldern 16–17 år måste ges möjligheter att lära sig nya saker.
”Med läropliktsreformen vill vi ge ungdomarna budskapet att de alla är viktiga och att allas insats och kompetens behövs för uppbyggnaden av det finländska samhället”, sade Andersson.
Text: Ria Korkiakangas & Maria Bregenhøj
Bild: Laura Kotila, Statsrådets kansli