Forsknings- och kulturminister Sari Multala har i enlighet med regeringsprogrammet inlett arbetet med en kulturpolitisk redogörelse. Redogörelsens syfte är att ta fram en framtidsbild och åtgärder för långsiktig utveckling av kulturpolitiken.
Genom politiska beslut som gäller finansieringen och lagstiftningen kan man stödja de kreativa branschernas utveckling och tillväxt. De kreativa branschernas ekonomi uppgår till ca 15 miljarder euro – detta innefattar den privata sektorns omsättning samt den offentliga sektorns och organisationernas omkostnader. Före coronapandemin stod de kreativa branscherna enligt Statistikcentralen för 3,3 % av BNP och 3,1 % av arbetsplatserna.
Vår synpunkt är att man kan skapa verksamhetsförutsättningar för kulturen och konsten genom att främja näringsverksamheten och exporten inom branscherna samt genom att trygga tillräckliga anslag för kulturen i statsbudgeten. En uppdaterad nationell upphovsrättslagstiftning har också en viktig roll.
Vi anser att den kulturpolitiska redogörelsen bör betrakta åtminstone följande ärenden som är centrala för den kreativa branschens tillväxt, utveckling och livskraft:
1. Upphovsrättslagstiftningen måste leva i tiden
Upphovsrätten är grunden för den kreativa branschen och den kulturbaserade ekonomin. Av den här orsaken är det viktigt att upphovsrättslagstiftningen lever i tiden: den måste förnyas för att svara på förändringar i samhället och inom de kreativa branscherna. Till exempel utvecklingen inom artificiell intelligens och de digitala plattformarnas växande roll i konsumtionen av innehåll innebär möjligheter för de kreativa branscherna. Samtidigt måste dock tillgodoseendet av upphovsrätten säkerställas. Upphovsmän och andra rättsinnehavare inom den kreativa branschen måste få en rättvis ersättning för utnyttjandet och användningen av verken. De måste kunna leva på sitt arbete och på investeringar i olika former av innehåll.
Under förra valperioden uppdaterades upphovsrättslagstiftningen i enlighet med EU-direktiven. I lagen bör man dock fortfarande beakta nationella ändringsbehov. Dessa omfattar exempelvis utveckling av ett täckande och flexibelt licenssystem, dvs. avtalslicensen, samt upphovsrättslig reglering i fråga om artificiell intelligens.
2. Finansieringsgrunden för inhemska av-produktioner måste utvidgas
Finansieringsgrunden för inhemska av-produktioner bör utvidgas genom att ta i bruk investeringsskyldigheten enligt AVMS-direktivet. Enligt den bör leverantörer av medietjänster delta i finansieringen av europeiskt innehåll som produceras i Finland. Modellen används redan i 15 EU-medlemsländer. Skyldigheten och den reform den medför innebär beroende på genomförandemodellen att den inhemska av-produktionen får ca 5–14 miljoner euro. Denna summa har en betydande sysselsättande och stimulerande effekt inom branschen. Med den finansiering som direktivet möjliggör kan man säkerställa den inhemska produktionens konkurrenskraft och exportens tillväxt samt främja den inhemska av-branschens utveckling.
3. Kompensationen för privat kopiering måste säkras
Kompensationen för privat kopiering är en lagstadgad ekonomisk ersättning till upphovsmän inom den kreativa branschen för att varje medborgare får kopiera lagliga verk för eget bruk. I statsbudgeten bör man även framöver reservera tillräckliga anslag för kompensationen för privat kopiering. För närvarande betalas kompensationen till upphovsmän och rättsinnehavare i fråga om av-verk och musik. Upphovsrättslagen förutsätter att kompensationen betalas till upphovsmän till verk inom alla branscher när verken kopieras för privat bruk. Om även upphovsmän till publikationer ska få kompensationer för privat kopiering måste anslaget för kompensationerna höjas på motsvarande sätt.
Undervisnings- och kulturministeriets undersökning har redan i flera års tid visat att även grafiskt material, dvs. text- och bildpublikationer, kopieras i stor omfattning för privat bruk. Enligt 2023 års undersökning kopierades ca 600 miljoner sidor upphovsrättsskyddat material för privat bruk under det senaste året.
4. Samhällsutvecklingen och bildningen förutsätter ett mångsidigt kulturutbud
Förutom sitt egenvärde har kulturen också ett stort värde för människors välbefinnande, bildningen och samhällsutvecklingen. Ett bildningssamhälle förutsätter ett mångsidigt kulturutbud. Centrala tillhandahållare av kulturtjänster i vårt samhälle är biblioteksväsendet och kommunernas övriga kulturverksamhet. Kulturarvsinstitutionerna, såsom museerna och arkiven, digitaliserar och öppnar sina samlingar för allmänhetens bruk. En viktig roll i skapandet av bildningssamhället har även småbarnspedagogiken och skolorna, där barn och unga lär känna kulturen.
När kommunerna, skolorna och kulturarvsinstitutionerna anskaffar eller utnyttjar innehåll är det viktigt att den kreativa branschens upphovsmän, utövande konstnärer och förläggare får rättvisa ersättningar för detta. För dessa aktörer måste man därför säkerställa tillräckliga resurser och anslag för att anskaffa innehåll och licenser.
5. I stödet till de kreativa branscherna får man inte förbise betydelsen av finansiering i startskedet
Enligt en utredning som arbets- och näringsministeriet gjorde i början av 2023 är de finansiella instrumenten för duplicerbart kulturinnehåll förenade med flaskhalsar, som innebär att de inte ännu utnyttjas tillräckligt effektivt. Till exempel finns det ett tomrum i finansieringen av utveckling i det tidiga skedet. I utredningen konstateras dock att detta tomrum delvis fylls av finansieringen som riktas till företag inom den kreativa branschen av AVEK, som verkar i anslutning till Kopiosto. I utredningen gjordes intervjuer med företag inom de kreativa branscherna och finansiärer och enligt dessa ansågs AVEK:s finansiering vara ”en viktig och mycket fungerande finansieringsform, som på ett bra sätt beaktar branschens särdrag”.
På initiativ av undervisnings- och kulturministeriet har AVEK delat ut demostöd till de kreativa branscherna sedan 2003. Stöd beviljas för produktutveckling, serviceinnovationer, nytt digitalt kulturinnehåll samt främjande av samarbete mellan kulturbranschen och andra branscher. Också enligt AVEK:s egen utredning har dessa stöd en stor betydelse med tanke på genomförandet av projekt och utvecklingen av affärsverksamheten, sysselsättningen och erhållandet av fortsatt finansiering.
Enligt planerna lämnas kulturpolitiska redogörelsen till riksdagen hösten 2024
Kulturpolitiska redogörelsen presenterar en framtidsbild och behövliga åtgärder som grundar sig på konst- och kulturbranschens lägesbild samt centrala faktorer som påverkar verksamhetsmiljön.
Beredningen av redogörelsen inleddes i november med en webbenkät som var öppen för alla samt med en tillställning som ordnades den 27 november där representanter för konst- och kulturbranschen deltog. Beredningen stöds av en arbetsgrupp som består av sakkunniga och aktörer inom kulturbranschen och där statssekreterare Elina Laavi är ordförande. Avsikten är att lämna redogörelsen till riksdagen under hösten 2024.
Parallellt med redogörelsen utarbetas en tillväxtstrategi för de kreativa branscherna genom tväradministrativt samarbete samt bestående samarbetsförfaranden i synnerhet mellan undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet.
