Enligt Målet att bli världens kunnigaste folk-framtidsöversikten (på finska) som undervisnings- och kulturministeriet publicerade år 2018 är kunniga och kreativa människor Finlands viktigaste kraftkälla och konkurrensfaktor. Kreativitet framhävs också som en viktig kraftkälla i skolan idag, berättar specialsakkunnig Tuomo Laakso från Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ
– Vi utbildar idag unga för en värld där det kommer att finnas yrken vi inte ännu ens känner till. Vi behöver särskilt mycket förmåga till kreativt tänkande, eftersom vi inte vet vad man kommer att behöva i framtidens arbetsliv.
Konstämnen har traditionellt haft en stor roll i Finland, och det är något man måste värna om även i framtiden, säger Laakso. Konstämnenas roll är också viktig med tanke på stämningen i skolan.
– Kreativ verksamhet förbättrar betydligt på stämningen och ökar på studerandenas självförtroende. Kreativitet omspänner hela skolan, inte bara konstämnena, säger Laakso.
Läsande öppnar dörrar
Den prisbelönta finska fantasy-författaren Magdalena Hai besöker regelbundet skolor för att uppmuntra eleverna till att läsa och till kreativt skrivande. För henne har det bästa sättet att lära sig kreativitet varit läsande.
– Läsande har öppnat många dörrar och hjälpt mig att se bortom mina egna vardagliga upplevelser, säger Hai.
Författaren har vuxit upp i en företagarfamilj, och ser sig själv som en företagare. Ibland krävs det dock kreativitet för att kunna livnära sig på kreativt arbete. Är någon som arbetar med något kreativt dömd till att leva snålt?
– Förhoppnings inte. Socialskyddet för konstnärer och författare borde utvecklas så att man inte blir helt utlämnad när det kommer magrare år. Upphovsrätter är otroligt viktiga för att garantera att upphovsmännen får ersättning för sitt arbete, säger Hai.
Ibland krävs det kreativitet för att kunna livnära sig på kreativt arbete.
Hjärnforskare Minna Huotilainen definierar kreativitet som förmågan att lösa problem. Hon ser kreativitet i bland annat skolmatematiken, eftersom den representerar praktisk problemlösning. Man kunde utnyttja kreativt kunnande även utanför skolvärlden. Huotilainen har en utmaning för finska teknologiföretag:
– Fundera på vem från den kreativa sektorn ni kunde behöva i ert teknologiteam. Vem kan föra fram synvinklar ur den kreativa sektorn om vad man kunde göra med den teknologi ni utvecklar? Det här kan vara en riktigt vinnande kombination.
Minna Huotilainen, Tuomo Laakso och Magdalena Hai diskuterade kreativitetens betydelse. Bild: Rami Nummelin/Studio Kuvataivas
Sammanföring av olika kompetenser
Över 100 000 finländare arbetar inom den kreativa sektorn. Den kreativa sektorn sysselsätter redan fler än skogs- och kemiindustrin tillsammans.
I Finland är de kreativa branschernas andel av nationalekonomin 2,3 procent, medan den är 4,2 procent i Storbritannien. Man har lyckats utnyttja den kreativa ekonomin bättre i andra länder än i Finland.
– Kreativitet har stor betydelse för Finlands ekonomi, men dess andel kunde vara större. Runtom världen växer de kreativa branscherna, särskilt tv- och filmproduktion. Potentialen där är inte ännu tömd, säger programledare Sanna Piiroinen från Business Finland.
Hon har arbetat i flera år med företag inom den kreativa sektorn som önskat bli mer internationella och öka på sin affärsverksamhet. Ur en finansierares synvinkel är det ytterst viktigt att man vet hur man kan kombinera olika branschers expertis, berättar Piiroinen.
– Det skulle verkligen vara bra att inkludera personer med kreativa talanger i företag som leds av två ingenjörer. På motsvarande vis borde man få en expert på ekonomi med i ett företag som leds av två designers. Låt oss föra samman olika kompetenser!
Kreativt oliktänkande
Utnyttjandet av den kreativa potentialen är en svår fråga eftersom kreativitet inte är något som kan uttryckas i siffror, säger företagare Perttu Pölönen.
– Det är svårt att visa på en balansräkning var kreativiteten ligger. Detsamma gäller alla mjuka färdigheter, från empati till mod. De behövs, men det är svårt att leda med dem så länge man leder enbart med siffror. Därför är det svårare att motivera utvecklingen av kreativt potential.
Pölönen är en uppfinnare, kompositör och futurist. I fjol utnämnde MIT Tech Review honom till en av Europas 35 mest lovande innovatörer. Han talar med värme om betydelsen av konst och att stöda Finlands kreativa bransch.
– Den kreativa sektorn är viktigast för oss. Om man säger ordet stat, tänker man genast på saker som konst, kultur, arkitektur. Det är det som vi lämnar efter oss.
Också producent och regissör Iikka Vehkalahti påminner om betydelsen av bildning. Finlands framgång baserar sig på bildning. Kreativitet definierar han som förmågan att tänka olika.
– Det finns yrkeskårer där kreativitet innebär att man ser problem på ett annat, mer djupgående sätt. Där finns oliktänkare, såsom Steve Jobs, Bill Gates och Elon Musk.
Fastän en satsning på den kreativa sektorn inte omedelbart leder till större vinster, borde man ändå vara redo att göra den satsningen, säger Pölönen.
– Om vi förlorar konsten, förlorar vi något lika stort som vetenskap eller ekonomin. Vi har inte råd att förlora konsten.
Bildtext: Liveillustratör Linda Saukko-Rauta summerade SuomiAreena-samtalets teman i en bild.
Diskussionstillfället ”Luova osaaminen ja osaava luovuus” (Kreativt skapande och kompetent kreativitet) som arrangerades 16.7.2019 i SuomiAreena gjordes i samarbete mellan upphovsrättsorganisationerna Audiovisual Producers Finland APFI, Kopiosto, Kuvasto, Sanasto och Teosto samt Upphovsrättsliga informations- och övervakningscentralen (TTVK). Samtalet leddes av redaktör Ronja Salmi. I början av tillfället uppträdde estradpoet Elsa Tölli.
Text: Maija Lielahti/Sanasto
Titta på en inspelning av diskussionstillfället (på finska)