Kultur, konst och hela den kreativa branschen har lidit mycket under oket av coronarestriktioner. Branschen har varit i stängningstillstånd redan en lång tid, samtidigt som många andra branschers verksamhet inte har varit så kraftigt begränsade. Särskilt för frilansare har inte tillräckligt med ekonomiskt stöd erbjudits. Nöden i branschen är stor och det är bråttom med hjälpen.
Ekonomisk nöd är inte ett val
Den långvariga svåra situationen i branschen avslöjar något av uppskattningen som ges till kreativt arbete. Ibland har man till och med hört åsikter om att konst inte är ett riktigt arbete, och att lösningen på den ekonomiska situationen skulle vara att byta bransch. Ställning till sådana synsätt togs av bland annat av generalsekreteraren för vår medlemsorganisation Forum Artis, Hanna Kosonen i en intervju med MTV3, där hon förde fram frilansarnas knepiga situation under coronabegränsningarna på ett sätt som fick en att stanna upp. Kosonen betonade hur okorrekt det är att konstatera åt någon att hen borde ”byta yrke”. De ekonomiska prövningarna har inte valts av konstnärerna och gör inte branschen mindervärdig.
Kulturupplevelser är inte en sidoroll i våra liv utan en livsviktig del av vår vardag.
Uppskattningen av branschen kommer upp gång på gång i våra månatliga intervjuer med upphovsmän och förläggare i den kreativa branschen. De berättar hur de upprepade gånger måste försvara värdet av sitt arbete. Att bara synlighet inte räcker som lön för kreativt arbete. Att det är ett alldeles riktigt arbete.
”Konstnärer och deras produktioner definieras ibland som fripassagerare vars ekonomiska nöd bara är resultatet av deras eget val.” Så sa författaren Eveliina Talvitie, den senaste författaren vi intervjuade, och påminde om att upphovsrätt är ett viktigt verktyg för att lyfta fram värdet av konst och kultur.
Ersättningarna för upphovsrättigheterna är en konkret och väsentlig del av försörjningen för många författare. Samtidigt ger upphovsrätten kreativt arbete ett moraliskt värde: upphovsmannen har rätt att erkännas som upphovsman till sitt verk och att få den ersättning hen förtjänar. Vi upprepar detta meddelande på Kopiosto så länge och så många gånger att det förstås.
Den kreativa branschens potential får inte gå förlorad
Det är konstigt att kulturens och den kreativa branschens värde måste motiveras samtidigt som deras roll i den europeiska ekonomin är anmärkningsvärd. Innan coronan sysselsatte kulturbranschen i EU mer än dubbelt så många som bilindustrin och datakommunikation kombinerat. I Finland sysselsätter branschen rentav 135 000 personer och står för cirka 3,3 procent av BNP.
Samtidigt är kulturen en tillväxt- och exportbransch – den växte snabbare än EU:s ekonomi i genomsnitt 2013–2019 med ett överskott på 8,6 miljarder euro i handelsbalansen.
Förutom branschens enorma ekonomiska potential behöver vi konsten för att bygga upp vårt välbefinnande och ge berikande upplevelser i våra liv. Konst har bevisats inverka bland annat på vår hälsa, sociala välbefinnande och lärande.
Kulturellt innehåll har hjälpt många att klara sig under pandemin. Att titta på TV-serier från streamingtjänster, rörande streamingkonserter och lyssna på ljudböcker på joggingstigen har gett tröst och glädjeglimtar under en svår period. Bakom alla dessa verk finns den kreativa branschens upphovsmän och det alldeles riktiga arbetet. Kulturupplevelser är inte en sidoroll i våra liv utan en livsviktig del av vår vardag.
Vi har inte råd att förlora den ekonomiska potentialen från kulturbranschen, den inverkan på välbefinnandet eller de upplevelser av rikedom och mening i våra liv som kulturbranschen ger. Därför behöver branschen nu konkreta lösningar som skapar tro på och tillit till framtiden. Det är dags att visa den kreativa branschens upphovsmän hurudant värde vi ger deras arbete.
–Iina Saarinen, kommunikationsexpert
Bild: Suvi-Tuuli Kankaanpää