I delreformen av upphovsrättslagen ändras den nationella lagen så att den ska motsvara två EU-direktiv: direktivet om webbsändningar och direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden. Regeringspropositionen lämnades till riksdagen i april 2022 och därefter skickades den till kulturutskottet för behandling. Även finans-, grundlags- och kommunikationsutskottet lämnar utlåtanden om förslaget.
Vår åsikt om reformen är att regeringens proposition motsvarar de mål som ställts för EU-direktiven och beaktar både verkens upphovsmän och användare på ett balanserat sätt.
Vi har lämnat ett utlåtande om propositionen och hörts av utskotten. Av beslutsfattarna önskar vi snabba beslut så att denna reform som är kritisk för den kreativa branschen kan genomföras ännu under denna regeringsperiod.
”Ett fungerande upphovsrättssystem är grunden för den kreativa branschens livskraft, innovationer och tillväxt. Det är fråga om den viktigaste moderniseringen av vårt upphovsrättssystem på ett decennium”, konstaterar vår verkställande direktör Valtteri Niiranen.
”Finland släpar redan efter med ett och halvt år från den tidsplan som direktiven förutsätter, och i många andra EU-länder har direktiven redan genomförts i den nationella lagstiftningen. I vårt grannland Sverige träder den nya lagen i kraft den 1 januari 2023. Med tanke på den digitala inre marknadens funktion måste också Finland nu se till att reformen av den nationella lagstiftningen slutförs.”
Regeringens proposition till ny lag beaktar både verkets upphovsmän och användare
Avsikten var att den nya lagen skulle träda i kraft från början av 2023, men behandlingen har fördröjts. Finansutskottet lämnade sitt utlåtande i oktober och i november yttrade sig grundlagsutskottet, som krävde vissa ändringar i propositionen.
Kulturutskottet begärde en kompletterande proposition av undervisnings- och kulturministeriet, och det förslaget behandlas nu av utskotten. Nu väntar man på kommunikationsutskottets utlåtande och kulturutskottets slutliga betänkande.
I lagen väntas ändringar bland annat i fråga om användning av verk i undervisning och i vidaresändning i tv-kanaler. Om lagen godkänns i föreslagen form så blir det lättare att använda verk för att exemplifiera undervisningen. I situationer där användningstillstånd inte kan erhållas skulle det enligt förslaget ändå vara tillåtet att använda ett verk för att exemplifiera undervisningen. Vi anser att den avtalsbaserade lösningen i fråga om undervisningsbruk är balanserad och betjänar alla parter väl: både verkens upphovsmän och lärarana som använder verken.
Lagändringarna som föreslås i fråga om vidaresändning skulle förtydliga den nuvarande lagen. För närvarande har upphovsrättsorganisationerna som representerar upphovsmännen inte kunnat förhandla med operatörerna om vidaresändning i inhemska kanaler och ersättningarna som ska betalas för detta. Finland är faktiskt det enda EU-landet där upphovsmännen inte får ersättning för vidaresändning som grundar sig på den faktiska användningen av verken.
Vidaresändning sker när någon annan än det ursprungliga sändningsbolaget delar den ursprungliga tv-sändningen samtidigt och i oförändrad form i till exempel kabel-tv-nätet.
Ett tv-program är ett verk som skyddas av upphovsrätten. Verkets upphovsmän får moraliska och ekonomiska rättigheter till sitt verk och dessa omfattar bland annat rätten att få ersättning för vidaresändning av verket.
För vidaresändning krävs alltså i regel tillstånd av tv-programmens upphovsmän, såsom skådespelarna, regissörerna och manusförfattarna. Upphovsrättsersättningarna borde ackumuleras enligt användningen av verken, det vill säga om ett tv-program vidaresänds också efter många år ska upphovsmannen få den andel som hen har rätt till.
Målet med de EU-direktiv som ligger bakom delreformen av upphovsrättslagen är att modernisera lagstiftningen så att den motsvarar de nya sätten och behoven att använda verk, förenhetliga upphovsrättigheterna inom den digitala inre marknaden samt förbättra rättsinnehavarnas ställning i webbmiljöer.
