Målet med reformen är att modernisera lagstiftningen så att den motsvarar de nya sätten och behoven att använda verk, förenhetliga upphovsrättigheterna inom den digitala inre marknaden samt förbättra rättsinnehavarnas ställning i webbmiljöer och garantera lika möjligheter att agera på den digitala marknaden inom EU. Direktivet bekräftar också avtalslicenssystemets betydelse och funktion på verkens eftermarknad.
EU godkände 15.4.2019 ett nytt direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och detta måste vara en del av Finlands lagstiftning senast 2021. Utkastet till regeringens förslag hade remissbehandling 1 oktober till 3 november 2021. Utkastet till regeringsförslag presenterades i april 2022.
Ändringarna genom upphovsrättighetsdirektivet i Finlands upphovsrättslag förbereddes av utbildnings- och kulturministeriet. Förutom i utbildningsutskottet behandlades ärendet även i lagutskottet, grundlagsutskottet, kommunikationsutskottet och ekonomiutskottet.
Riksdagen godkände lagändringarna 27.2.2023 och de träder i kraft 3.4.2023. Ändringarna förbättrar ställningen för upphovsmän, förläggare och utövande konstnärer på det sätt som EU-direktiven förutsätter. I vår nyhet sammanfattade vi de mest betydande ändringarna i upphovsrättslagen ur perspektivet för aktörer inom den kreativa branschen.
Den bästa lösningen för kulturaktörer och den kreativa ekonomin är om majoriteten av direktivet införlivas ordagrant i Finlands lag. Direktivet innehåller flera detaljerade bestämmelser utgående från vilka det nationella handlingsutrymmet i Finland är litet. Majoriteten av direktivet bör dock ordagrant införas i Finlands lag.
Kopiostos position är att stödja sig på det avtalslicenssystem som fungerar bra, är en fördel för rättsinnehavare, användare och hela samhället.
Direktivet identifierar det finländska avtalslicenssystemet som ett sätt att sköta förvaltning av rättigheter och licensering särskilt i verkens så kallade massanvändningssituationer. En avtalslicens är ett system som gör det möjligt att nyttjanderättigheter för organisationer som företräder upphovsmän och rättsinnehavare – såsom Kopiosto – beviljar kan även omfatta de upphovsmän och rättsinnehavare som organisationen inte företräder. Utomstående rättsinnehavare kan också få ersättningar från organisationen. Kopiostos position är att stödja sig på det avtalslicenssystem som fungerar bra är en fördel för rättsinnehavare, användare och hela samhället.
När det gäller verkställandet av direktivet bör man välja ett alternativ som understryker antingen individuellt eller kollektivt avtalande alltid när det finns ett sådant alternativ. Det finns flera artiklar som betonar olika möjliga alternativ i avtalet.
